Måla en matrjosjka: steg för steg med omålade trädockor

Det här behöver du innan du börjar

Ett set omålade dockor i lind, slipade och obehandlade. Färg: gouache är traditionell och förlåtande, akryl är tåligare och mindre förlåtande, akvarell kräver grundad yta och lätt hand. Penslar: en platt 6 mm för ytor, en rund nummer 2 för konturer, en rund 0 eller 00 för ansikten. Dessutom en mjuk blyertspenna, ett suddgummi, ett vattenglas och vattenbaserad klarlack till sist.

Räkna med en eftermiddag för ett 5-delat set och en hel helg för ett 10-delat. Själva målandet går fort; det är torktiden mellan lagren som tar tid.

Steg 1: grunda träet, eller låta bli

Obehandlad lind är törstig. Färg som läggs direkt sjunker in, kulören mattas och fibern reser sig något. Ryska verkstäder undviker det med ett tunt lager kokt potatisstärkelse, struket varmt, som täpper porerna utan att lägga ett plastskikt. Den moderna motsvarigheten är ett tunt lager utspätt trälim eller transparent akrylgesso.

Du kan hoppa över steget: att måla direkt på bart trä ger en kritig, matt folkkonstkänsla. Men färgerna blir två till tre nyanser ljusare än de ser ut på penseln.

Steg 2: rita upp med blyerts

Den traditionella kompositionen delar dockan i tre zoner: ansiktet, sjaletten som ramar in det och förklädet över magen där huvuddekoren sitter. Rita först ansiktsovalen, ungefär en tredjedel ner och cirka en tredjedel av dockans bredd. Allt annat placeras i förhållande till den. Rita lätt: under tunn gouache syns blyertsen igenom.

Steg 3: måla i traditionell ordning

1. Bakgrund och sjalett. Lägg de stora ytorna först i täckande färg och lämna ansiktsovalen bar. Två tunna lager slår ett tjockt.
2. Förklädespanelen. Lägg grundfärgen och låt torka helt innan du dekorerar.
3. Ansiktet. I Semjonovstilen är bart trä hudtonen, så de flesta lämnar ovalen omålad och går direkt på dragen: först ögonen, sedan en liten mun, sedan de två färgprickarna på kinderna.
4. Blommor och detaljer. Rosor, prästkragar och förgätmigej på förklädet, med prickar och blad som fyllning. Måla de stora kronbladen, låt torka och lägg sedan mörk mitt och dager.
5. Konturer sist. En fin svart eller mörkbrun linje runt sjalett, förkläde och hår binder ihop allt och döljer vinglande kanter. Det är steget som får amatörarbete att se färdigt ut.

Steg 4: ansiktena, i storleksordning

Måla alla stora dockor först och den minsta sist, när handen är varm. Håll samma penselmängd och samma dragordning på varje figur: ögon, mun, kinder. Familjelikheten i ett set kommer av att upprepa samma rörelse, inte av att mäta.

Blir ett ansikte fel i gouache: låt torka, täck ovalen med en täckande ljus färg och börja om. På bart trä lyfter en fuktad bomullspinne färsk gouache rent.

Steg 5: lacka utan att limma ihop setet

Här går de flesta hemmamålade set förlorade. Lack läggs bara på utsidan. Lacka aldrig fogkanten, skalets insida eller passytorna: filmen räcker för att ändra friktionspassningen, och två lackade ytor som pressas ihop medan de är klibbiga fastnar i varandra.

Använd vattenbaserad klarlack, två eller tre tunna lager, vart och ett helt torrt före nästa. Håll halvorna åtskilda under torkningen och låt setet stå öppet över natten innan du stänger det första gången.

Idéer bortom det traditionella

Det omålade träet tvingar dig inte till bondblommor. Vanliga alternativ: ett familjeporträtt, ett ansikte per person från störst till minst; ett set med katter eller ugglor; de fyra årstiderna; en färgtoning genom hela setet; eller ett sammanhängande mönster som bara går ihop när dockorna står på rad. För historisk inspiration, se guiden om regionala målningsstilar.

Måla tillsammans med barn

Omålade set är utmärkta för det, men använd akryl eller skolfärg i stället för gouache, som förblir vattenlöslig och smetar på fuktiga händer. Ge varje barn en egen docka ur setet i stället för att dela på en, och hoppa över lackningen eller gör den själv i ett ventilerat rum. Vår notis om ryska dockor och leksakssäkerhet tar upp åldersfrågan.